Utan stöd från Vänföreningen Ihushi hade det varit omöjligt för IDC att bygga upp sin framgångs-
rika verksamhet. Men för framtiden vill inte IDC vara beroende av biståndspengar. Därför satsar man medvetet på att öka sina intäkter så att man ska kunna driva sin kärnverksamhet med egna pengar – alltså till löner för 14 anställda, pedagogiskt material till yrkesskola och förskola, löpande underhåll av byggnader och bilar. Det som krävs varje år motsvarar ca 160.000:- i svenska kronor. Det är inte mycket med tanke på den omfattande verksamhet IDC bedriver, men hittills har det varit svårt för IDC att tjäna ihop de här pengarna.
IDC:s "inkomststrategi" innehåller flera delar:
Elevavgifter till yrkesskola och förskola (men man vill inte sätta avgifterna för högt eftersom man då riskerar att utestänga elever från fattigare familjer).
Att ta betalt när man ger service till bybor och andra
organisationer med hjälp avutrustningen på
lärocentret, t ex att ladda mobiler, att kopiera papper,
att hyra ut lokaler, eller att köra mursand till
husbyggen medlastbilen.
Praktikarbeten som utförs av yrkesskolans elever (ofta i
arbetslag som förstärks med f d elever), t ex skol-
uniformer för försäljning, att tillverka skolbänkar eller
att bygga regnvattentankar, läs mer.
En egen butik i närmaste tätort, Kisesa, där man både
säljer varor som tillverkats på yrkesskolan och andra
varor som anknyter till den egna verksamheten, bl a
byggmaterial. Läs mer.
För att lyckas med den här strategin försöker IDC också
aktivt marknadsföra sina varor och tjänster, t ex på Nane Nane, läs mer.